Leif GW Persson sprider rysk desinformation om invandring i SVT

Ur 'Veckan med Camilla och Leif GW' onsdagen den 26 mars 2025.

Från SVTs textning har jag sammanställt följande dialog ur programmet. Dialogen börjar 5:43 in i programmet och slutar 9:37:

CK/ Förklaringarna till ungdomskriminalitet har varierat. Finns det orsaker och förklaringar som faktiskt håller över tid?

LP/ Nej, men det finns en som man har undvikit kraftigt. Eller två... Det ena är det genetiska sambandet som är starkare än de sociala sambanden.

CK/ Vad menar du? Hur är det ställt med genetiken?

LP/ Om man spårar den här unga brottslingen bakåt i hans släkt. Det är det ena. Det andra är den etniska faktorn. Dem har man undvikit.

CK/ Med genetiken menar du att man har olika diagnoser och olika problem?

LP/ Man har det heriditärt, så att säga. Man har fått ta över föräldrars genetiska problem. Det är ett starkare samband än de flesta sociala samband. Det pratar man ogärna om. Likaså det etniska sambandet, som är mycket starkt när det kommer till den grova organiserade brottsligheten i marginaliserade förorter med unga aktörer.

CK/ Gör man det för lätt för sig när man pratar om socioekonomiska orsaker?

LP/ Den kriminologiska forskningen kan med visst fog beskyllas för att de inte har riktigt siktat mot målet. Anledningen till att man gjort det har inte varit att de har varit omedvetna om det, utan man vill undvika sådant som kan vålla problem.

CK/ Du är ju kriminolog...

LP/ Jag har aldrig väjt för sånt. Men i så måtto har jag ju då haft en mer fri roll än vad de flesta har. De är ju delar av ett system. Själv brukar jag se på mig själv som en solitär.

CK/ Men om vi tittar på ungdomsbrottsligheten i stort har den ändå gått ner.

LP/ Det är klart, men det var en annan typ. Det var ju sånt där som att de stal bilar och åkte runt i dem, och så ställde de ifrån sig bilen och stack. Och möjligtvis tog de med sig diverse löst som de hittade inuti. Men mer än så var det inte. Sådant har minskat, allt det där. Men istället har vi fått någonting annat som inte var så vanligt eller som var synnerligen ovanligt på den tiden, nämligen mycket grova våldsbrott med unga människor inblandade.

CK/ Förra året var det närmare 400 15–17-åringar och 100 barn under 15 år som misstänktes för inblandning i olika typer av mordplaner. Hur ska man förstå det? Vad beror det på att det här har ökat?

LP/ Jag tror att det är en kombination av faktorer. Vi började se tecken på det runt 2014. Då börjar det poppa upp sådana här enskilda fall, men man blir inte klar över magnituden. En kombination av segregation med mycket starka etniska förtecken och plötsligt har man ett tillräckligt underlag. Sen har man tillgång på allt det där som själva hanteringen behöver, nämligen skjutvapen och sprängämnen. Och då pang!
Polisen har ju levt i någon slags okunskap om detta. Eller i vart fall inte gjort tillräckligt mycket åt det. Danskarna var på ett helt annat sätt förberedda. Finland och Norge var inte så drabbade rent befolkningsstatistiskt som vi var. Vi kan jämföra oss med danskarna. De låg framför kunskapsmässigt, så vi hamnade på efterkälken. Sen har vi aldrig riktigt tagit oss i kapp.
Räknat under en tioårsperiod är det ungefär 500 unga människor som har fått sätta livet till i samband med såna här skjutningar. Och med dem är det ju så enkelt att 95 % har varit inblandade på ett eller annat sätt, och 5 % har inte haft med saken att göra.