Frukostklubben med Christer och Denny om allt möjligt

Samnytt
Polsk ilska mot Alice Bah Kuhnke – kallar Polen ’Mini-Ryssland’
På tisdagen väckte den miljöpartistiska EU-parlamentsledamoten Alice Bah Kuhnke vrede i polska kretsar med sitt uttalande om Polen.
Jacek Gadek på den polska internetportalen Gazeta rapporterar att Bah Kuhnke i ett uttalande uppgett att man i Polen ”bevittnar födelsen av ett Mini-Ryssland”. ”Det är som att säga att Polen styrs av en mini-Stalin eller en mini-Hitler. Det finns gränser för retoriken”, kommenterar Gadek. Påminner om rysk ockupation.
På sajten TVP World framgår att Bah Kuhnkes uttalande gjordes under en debatt i EU-parlamentet i tisdags om pengar till Polen efter pandemin. Detta fick den polska parlamentsledamoten Beata Kempa att påminna sin svenska kollega om att Polen var ockuperat av Ryssland i nästan fem decennier när det var en del av östblocket, och uppmanade henne att ”göra sina läxor”, innan hon drog paralleller mellan det moderna Polen och Ryssland.Show more

Fria Tider
För första gången sedan SOM-institutets mätningar inleddes är väljare som står klart till vänster mer positiva till EU och till det svenska medlemskapet än högerväljarna. – En mycket stark och snabb ökning av stödet hos personer som står till vänster politiskt har synts de senaste åren, medan de till höger antingen har legat kvar på samma nivåer eller till och med blivit mindre positiva till EU, säger Marcus Weissenbilder, biträdande undersökningsledare på SOM-institutet, i ett pressmeddelande. För första gången i mätningens historia är till och med de som politiskt står klart till vänster mer positiva än samtliga högersympatisörer. Allra mest positiva är sedan 2018 de som står något till vänster. Mest kritiska är personer som säger sig stå varken till vänster eller höger. Personer som står klart till höger har, bortsett från år 2019, aldrig varit så kritiska till det svenska medlemskapet som nu.
För samtliga partier till vänster om mittstrecket i den svenska partirymden har andelen som säger sig i huvudsak vara för ett medlemskap i EU ökat både på kort och lång sikt. Vid senaste mättillfället svarade 80 procent av centerpartisterna att de var för medlemskapet, högre andel än för både liberaler och moderater som historiskt sett varit mest EU-positiva. Sverigedemokraterna har sedan sitt intåg i riksdagen lyckats samla många EU-kritiker, men 23 procent av Sverigedemokraterna är ändå för ett EU-medlemskap vilket är stabilt över tid. Vänsterpartiets anhängare har svängt, framför allt mellan åren 2013 och 2017, och idag är så många som 56 procent för. Störst ökning på kort sikt syns för Miljöpartiets sympatisörer, som sedan 2017 gått från 56 procent till 69 procent positiva. – Det är tydligt att EU-medlemskapet idag inte handlar om samma sakfrågor som det gjorde på nittiotalet. En delförklaring till uppgångarna för V, C och MP kan vara ett ökat fokus på miljö- och klimatfrågor i EU, säger Marcus Weissenbilder. Att vänsterpartister är klart mer positiva till ett svenskt EU-medlemskap än sverigedemokrater förstärks även av resultaten på frågan om huruvida Sverige bör folkomrösta om att lämna EU. 44 procent av sverigedemokraterna tycker att en sådan folkomröstning är ett bra förslag jämfört med 18 procent av vänsterpartisterna.

Vaken
Det är bland annat brittiska Daily Mail som idag rapporterar om ”Sudden Adult Death Syndrome”, vilket innebär att till synes friska unga vuxna plötsligt dör av hjärtproblem. Enligt tidningen kan vem som helst dö oavsett om de är vältränade och har en hälsosam livsstil.
Den australiska nyhetssajten news.com.au skriver att SADS är en ”paraplyterm för att beskriva oväntade dödsfall hos unga människor”.
De som drabbas får ett plötsligt hjärtstillestånd och är ofta under 40 år. Termen används när en obduktion inte kan hitta någon uppenbar dödsorsak. Och att dödsorsaken inte går att fastställa gör SADS-fall extra svårt för efterlevande att hantera.
Läs mer på swebbtv.se, Unga vuxna dör plötsligt av ”mystiskt syndrom” – hjärtat stannar

Nyheteridag
Strandhäll arg på moderat över vedertaget begrepp: ”Skäms”
”Har otroligt svårt att smälta att vi har en statsminister som medvetet valt att lägga Sveriges framtida säkerhet i händerna på en politisk vilde.” Så skriver moderaten Richard Herrey på Twitter med anledning av Socialdemokraternas uppgörelse med den politiska vilden Amineh Kakabaveh. Det får miljöminister Annika Strandhäll (S) att rasa. Till synes är det det vedertagna begreppet ”politisk vilde” som hon reagerar på. ”Skäms bara Richard för epitet du ger en person som gjort en livsresa och visat ett mod vi aldrig behövt visa”, skriver hon som svar till Richard Herrey.
Strandhäll är dock inte den enda som verkar tycka att ”politisk vilde” är ett förklenande begrepp. Det tycker också Dagens Nyheters kulturchef Björn Wiman, som i en krönika går till angrepp mot dem som använder termen för Kakabaveh. ”Både Ulf Kristersson, Jimmie Åkesson och en rad politiska journalister och kommentatorer har de senaste dagarna närmast njutningsfullt excellerat i detta i grunden avhumaniserande språkbruk, som förmodligen får en extra pikant klang av att riksdagsledamoten i detta fall är en kvinna med kurdisk bakgrund, vänstersympatier och därtill erfarenhet av gerillakrig”, skriver han i krönikan. ”Politisk vilde” är ett vedertaget begrepp som används för att beskriva riksdagsledamöter utan partitillhörighet. Det rör sig om personer som blivit invalda på ett partis valsedel men som av en eller annan anledning tvingats lämna eller självmant valt att avgå från partiet. Enligt en sammanställning från Altinget har det funnits 28 politiska vildar (inräknat Roger Richthoff, som blev politisk vilde efter sammanställningen) i Sverige sedan enkammarriksdagen infördes 1971.
I nuläget är den tidigare vänsterpartisten Amineh Kakabaveh och Roger Richthoff (tidigare SD) de enda två politiska vildarna i Sveriges riksdag. Under denna mandatperiod har även Emma Carlsson Löfdahl (tidigare L) suttit i riksdagen som politisk vilde.

Samtiden
SCB: SOCIALDEMOKRATERNA ÄR UTRIKESFÖDDAS PARTI
Om bara de utrikesfödda fick rösta skulle S nå egen majoritet i riksdagen, och med MP och V skulle man haft över 61 procent av rösterna. Det visar SCB, som brutit ner sin opinionsmätning i olika kategorier. På 1950-talet behövde Socialdemokraterna bredda sin väljarbas. Antalet arbetare blev färre och tjänstemän blev fler. Det är omvittnat att det nya pensionssystemet ATP då var ett sätt att bryta in i tjänstemannagrupper. Nu anklagas S för att vilja ha hög invandring till Sverige så att hundratusentals utlandsfödda kan bli svenska medborgare och bli S-väljare. Hur det är med den saken är oklart. Men SCB ger dock indikation på att S växer när antalet utlandsfödda med rösträtt blir fler.